Svensk ordbok 2009, webbversion
[roe´]
substantiv ~n ~er
roué·er●(äldre) man som ägnar sig åt osunt och nedbrytande nöjesliv
ngt åld.psykol.yrk.en gammal utlevad rouéen roué som gjorde av med alla sina pengar vid spelbordensedan 1825av fra. roué med samma betydelse, eg. ’mogen för galgen’, till rouer ’avrätta med stegel och hjul’; besl. med rotera