Svensk ordbok 2009, webbversion

rostbiff [rås`t-] substantiv ~en ~ar rost|­biff·en●finare stycknings­del av nöt­kött från djurets bak­del mellan dubbel­biffen och fransyskan kokk.○äv. om mot­svarande mat­rättpicknick med kall rostbiff och potatis­salladsedan 1753av eng. roastbeef med samma betydelse, till roast ’halstra, rosta’; jfr 2rost