Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
ros|karl·en●en brokig, mindre vadarfågel som har kort hals och kort näbb
och som häckar bl.a. längs Skandinaviens kuster
zool.i sommardräkt har roskarlen svartvita teckningar på huvudet, rödbrun rygg med svarta längsgående band och vit undersidasedan 1834till fornsv. rodskarl ’rospigg’; jfr rospigg