Svensk ordbok 2009, webbversion

ro`sengång substantiv ~en ros·en|­gång·en●en vävnads­teknik med möjlighet till många färg- och skälkombinationer vilka ger en nästan o­ändlig mönstervariation; ofta som allmogevävnad handarb.bunden rosengånglös rosengången tras­matta i rosengånghon vävde en gungstolsmatta i rosengångsedan 1880