Svensk ordbok 2009, webbversion

rondör [råndö´räv.råŋdö´r] substantiv ~en rond·ör·en●väl till­taget kroppsomfång med.efter år av affärsmiddagar hade han fått en viss rondör○ibl. bildligt, t.ex. i fråga om smakvinet hade en medelfyllig, ung smak med viss rondörsedan 1930av fra. rondeur med samma betydelse; till 1rund