Svensk ordbok 2009, webbversion
ri
`
vstarta
verb
~de ~t
riv|start·ar
●
(få att) göra en rivstart
trafik.
bilen rivstartade
hon rivstartade bilen
rivstarta (ngt)
sedan 1962
Subst.:
vbid1-299632
rivstartande
;
rivstart