Svensk ordbok 2009, webbversion
rik`tmedel
substantiv riktmedlet, plur. ~, best. plur. riktmedlen
rikt|medl·et●anordning för inställning av vapen så att bästa möjliga siktförmåga uppnås
på mindre vapen korn och sikte, på artilleripjäs e.d. riktinstrument
mil.sedan 1886