Svensk ordbok 2009, webbversion

rik`sföreståndare substantiv ~n äv. vard. riksföreståndarn, plur. ~, best. plur. riksföreståndarna riks|­före·stånd·ar·en●med­lem av kunga­huset som är regentens ersättare när han/hon är förhindrad att ut­föra sina arbets­uppgifter el. vid regentens död om tron­följaren inte är myndig samh.yrk.○förr äv. om annan person som fungerade (ungefär) som stats­chefinnan Karl IX blev kung var han riksföreståndaresedan ca 1690