Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~n äv. vard. riksföreståndarn, plur. ~, best. plur. riksföreståndarna
riks|före·stånd·ar·en●medlem av kungahuset som är regentens ersättare när han/hon är förhindrad att utföra sina arbetsuppgifter
el. vid regentens död om tronföljaren inte är myndig
samh.yrk.○förr äv. om annan person som fungerade (ungefär) som statschefinnan Karl IX blev kung var han riksföreståndaresedan ca 1690