Svensk ordbok 2009, webbversion
[ljust sj-ljud]
substantiv ~en ~er
rikosch·ett·en●(del av) projektil som studsar och fortsätter i annan bana än den ursprungliga
mil.befälseleven fick splitter i benet efter en rikoschettsedan 1741av fra. ricochet med samma betydelse, ev. urspr. i frasen fable (el. chanson) du ricochet ’ändlös upprepning av frågor och svar’