Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
re·ver·ens·en●vördnadsbetygelse
ofta i form av djup bugning el. nigning men äv. mer indirekt
komm.med all reverens för NN:s insats bör det ändå sägas att han hade duktiga medhjälpare(med) reverens (för ngn/ngt), en reverens (till ngn)sedan 1556av lat. reveren´tia ’vördnad’