Svensk ordbok 2009, webbversion

1retroflex´ adjektiv ~t retro·flex●som bildas med tung­spetsen mot övre delen av tand­vallen språkvet.SYN.synonym1supradental de retroflexa slutkonsonanterna i ”bord”, ”bort”, ”barn”, ”kärl” och ”fors”sedan 1949se 2retroflex
2retroflex´ substantiv ~en ~er retro·flex·en●retroflext språk­ljud språkvet.SYN.synonym2supradental sedan 1949av eng. retroflex med samma betydelse; till lat. ret´ro ’bak­åt, till­baka’ och flex´us ’böjd’