Svensk ordbok 2009, webbversion
restantier
[
-stan
´
tsi-
]
substantiv
,
plur.
rest·anti·er
●
skatt som inte betalats i rätt tid
åld.
ekon.
samh.
sedan 1534
av medeltidslat.
restan
´
tia
’återstod’; till
restera