Svensk ordbok 2009, webbversion
[-i´veel.res´-]
konjunktion
re·spekt·iveresp.●och i det senare fallet
vid uppräkningar e.d., för att förtydliga syftning
NollNN och ON, ordförande respektive sekreterare i föreningensedan 1866se 2respektive
[-i´veel.res´-]
adjektiv,
ingen böjning
re·spekt·ive●som hör till vederbörande
betr. minst två företeelser som är tidigare nämnda el. kan räknas ut av sammanhanget; för förtydligande etc.
admin.de återvände till sina respektive arbetsplatserde jämförde rättskipning och domstolar i respektive länder○spec. (substantiverat)(som utgör) make eller sambo
el. motsvarande
de tog med sina respektive till festensedan 1617av medeltidslat. respecti´vus ’avseende, ifrågakommande’; till respekt