Svensk ordbok 2009, webbversion

reprimand [-man´del.-maŋ´d] substantiv ~en ~er re·prim·and·en●(formell) tillrätta­visning komm.han fick en allvarlig reprimand av rektornen reprimand (till ngn) (för ngt/SATS)sedan 1642av fra. réprimande med samma betydelse; till lat. reprim´ere ’tränga till­baka’; jfr repression