Svensk ordbok 2009, webbversion

re`ntvå verb ~dde ~tt, pres. ~r ren|­tvår●befria från miss­tanke eller dåligt an­seende hyg.komm.rentvå honom från alla miss­tankarkämpa för att rentvå sigrentvå ngn (från ngt)sedan 1745Subst.:vbid1-296392rentvående; vbid2-296392rentvagning