Svensk ordbok 2009, webbversion

re`nodla verb ~de ~t ren|­odl·ar●ofta perf. part. fram­bringa (ngt) i o­blandad form af.renodla vin­jäst○vanligen abstraktin­rikta på det väsentligaste renodla debattenmänniskorna i pjäsen var renodlade till typer○ofta med ton­vikt på att ngt ute­slutande har en viss egenskapi perf. part. en renodlad komedipartiet blev allt­mer ett renodlat intresse­partirenodla ngtsedan 1883Subst.:vbid1-296195renodlande, vbid2-296195renodling