Svensk ordbok 2009, webbversion
remont
[
-måŋ
´
t
el.
-mån
´
t
]
substantiv
~en ~er
re·mont·en
●
ung häst som inte är färdigdresserad
tidigare särsk. inom armén
mil.
zool.
sedan 1819
av fra.
remonte
med samma betydelse, till
remonter
’åter bestiga (t.ex. häst)’