Svensk ordbok 2009, webbversion

remm`are substantiv ~n äv. vard. remmarn, plur. ~, best. plur. remmarna remm·ar·en●vin­glas med stor fot vanligen ngt ut­smyckat och grönt el. brunt till färgen hush.i remmare dricker man gärna vitt rhenvinsedan 1569efter ty. Römer med samma betydelse; av om­diskuterat urspr.