Svensk ordbok 2009, webbversion
remm`are
substantiv ~n äv. vard. remmarn, plur. ~, best. plur. remmarna
remm·ar·en●vinglas med stor fot
vanligen ngt utsmyckat och grönt el. brunt till färgen
hush.i remmare dricker man gärna vitt rhenvinsedan 1569efter ty. Römer med samma betydelse; av omdiskuterat urspr.