Svensk ordbok 2009, webbversion

relä´ substantiv ~et äv. ~t, plur. ~er äv. ~n re·lä·et●elektro­mekanisk kopplings­anordning som sluter eller bryter strömkrets(ar) vid strömändringar anv. bl.a. som skydd mot vissa o­normala drifttillstånd eltekn.reläskyddreläskåpett trasigt relä i det data­styrda säkerhets­systemet orsakade stora problemsedan 1855av fra. relais ’skjuts­håll; relä’, till relayer ’byta om hästar’