Svensk ordbok 2009, webbversion

rektang´el substantiv ~n rektanglar rekt·angl·ar●fyr­hörning där alla vinklar är räta och de mot­stående sidorna där­för parallella mat.alla kvadrater är rektanglar men alla rektanglar är inte kvadratersedan 1744bildn. till lat. re´ctus ’rät’ och ang´ulus ’vinkel’