Svensk ordbok 2009, webbversion

rekognoscera [-kåŋno∫e´ra(ljust sj-ljud) el.-kåŋnose´ra] el. rekognoserarekognosera [-kåŋnose´ra] verb ~de ~t re·kogn·os(c)·er·ar●ge sig ut i terräng för att spana och in­hämta kunskap af.mil.JFRcohyponymkunskapa rekognoscera terrängentvå man av­delades för att rekognoscera innan man slog lägerrekognoscera (ngt)sedan 1646av lat. recognosc´ere ’besiktiga’; jfr konnässans Subst.:vbid1-295277rekognos(c)erande, vbid2-295277rekognos(c)ering