Svensk ordbok 2009, webbversion

rehabilite´ring substantiv ~en ~ar re·hab·il·it·er·ing·en●åter­anpassning till ett normalt liv av handikappad, sjuk el. kriminellt belastad person med.samh.rehabiliteringsklinikrehabiliteringsprogramyrkes­inriktad rehabiliteringsocial rehabiliteringrehabilitering av ungdoms­brottslingarom­vårdnad och rehabiliteringden långa rehabilitering som krävs efter operationen○äv. bildligtåter­upprättande av an­seende e.d. en rehabilitering av de ur­sprungliga idealende förut­varande politiska fångarna krävde rehabiliteringrehabilitering (av ngn/ngt)sedan 1955