Svensk ordbok 2009, webbversion
[-∫o´n]
substantiv ~en ~er
re·frakt·ion·en●brytning av strålar vid övergång från ett ämne till ett annat
optik.ljusets refraktion○spec. om avböjningen i jordatmosfären av ljuset från himlakropparnarefraktion (av ngt)sedan 1773av fra. réfraction med samma betydelse; till lat. refring´ere ’bryta’; jfr fraktion, refräng