Svensk ordbok 2009, webbversion
[-∫o´n]
substantiv ~en ~er
re·dupl·ik·at·ion·en●fördubbling av ord, orddel eller ljud
särsk. språkvet.språkvet.”pippi” och ”mischmasch” är ord som har uppstått genom reduplikationreduplikation (av ngt)sedan 1809till lat. reduplica´re ’(åter) fördubbla’; jfr duplicera