Svensk ordbok 2009, webbversion

re`dare substantiv ~n äv. vard. redarn, plur. ~, best. plur. redarna red·ar·en●person som äger handels- eller passagerar­fartyg och driver sjö­fart sjö.yrk.skeppsredaresedan 1486Stockholms Stads Tänkeböckerfornsv. redhare; av lågty. reder med samma betydelse, till reden ’göra färdig’; jfr 3reda