Svensk ordbok 2009, webbversion

recipien´t substantiv ~en ~er re·cipi·ent·en●naturlig eller konst­gjord behållare som tar emot och samlar upp visst ämne betraktad som slut­punkten i ngt mer el. mindre tekniskt förlopp af.biol.geogr.○spec. om vatten­drag, sjö el. hav som mot­tagare av avlopps­vattenälven är recipient för fabrikens av­lopp○spec. äv. om behållare för gas i luft­pumprecipient (av ngt)sedan 1662till recipiera