Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
re·cipi·ent·en●naturlig eller konstgjord behållare som tar emot och samlar upp visst ämne
betraktad som slutpunkten i ngt mer el. mindre tekniskt förlopp
af.biol.geogr.○spec. om vattendrag, sjö el. hav som mottagare av avloppsvattenälven är recipient för fabrikens avlopp○spec. äv. om behållare för gas i luftpumprecipient (av ngt)sedan 1662till recipiera