Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en
re·al|pol·it·ik·en●politik som huvudsakligen grundar sig på egenintresset
och tonar ner etiska el. ideella aspekter
pol.JFRcohyponymsakpolitik
biståndet till u-länder motiveras inte sällan av realpolitikatt rätta sig efter den starkare brukar kallas realpolitiksedan 1894jfr ty. Realpolitik med samma betydelse