Svensk ordbok 2009, webbversion
[rat∫on-]
verb ~de ~t
rat·ion·al·is·er·ar1organisera på ett mer arbetsbesparande sätt
och därmed minska kostnaderna; särsk. inom företag e.d.
af.ett rationaliserat jordbruk○ibl. med tonvikt på resultatetvanligen med partikelnbort
flera hundra arbetare rationaliserades bortrationalisera (ngt), rationalisera (bort ngn/ngt)sedan 1928till rationell
2försöka att (i efterhand) ge en förnuftsmässig motivering åt
viss (besvärande) handling e.d.
psykol.hon försökte rationalisera det faktum att hon hade så lite tid för barnenrationalisera ngtsedan 1829Subst.:vbid1-293530rationaliserande,
rationalisering