Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv rastret, plur. ~, best. plur. rastren
rastr·et●rutmönstrad glasskiva eller film som används inom reproduktionstekniken för sönderdelning av mellantoner till punkter av varierande intensitet
t.ex. för kopiering av fotografi
foto.JFRcohyponymkliché 1
○äv. om resultatet i form av ett punktmönster○äv. om motsvarande sönderläggning i punktmönster med elektroniska medel, särsk. inom tv-tekniken○äv. allmännare om ngt som har rutmönsterlysrören avbländas med hjälp av ett raster i metall○äv. bildligt om ngt som påverkar (och ibl. snedvrider) en beskrivningnär han beskriver pietismen lägger han över senare väckelserörelser som ett rastersedan 1896av ty. Raster med samma betydelse; av lat. ra´strum ’(en) kratta; hacka’