Svensk ordbok 2009, webbversion
ras
`
ka
verb
~de ~t
rask·ar
●
springa
åld.
Noll
raska (ngnstans)
sedan 1669
trol. samma ord som sv. dial.
raska
’rassla; susa’, ljudhärmande, med betydelsepåverkan av
rask
Subst.:
vbid1-293381
raskande
(till
1
)