Svensk ordbok 2009, webbversion

ransone´ra verb ~de ~t rans·on·er·ar1fördela i bestämda portioner vanligen om myndighet samh.utstr.under an­dra världs­kriget ransonerades saltetmat­portionerna ransonerades för att räcka hela veckanransonera ngtsedan 19232minska till­delningen av ngt, för att få ner förbrukningen; vanligen om myndighet e.d. samh.utstr.ransonera oljan○äv. med avs. på annan (abstrakt) före­teelseminska om­fattningen av ngt på äldre dar har han börjat ransonera (på) promenadernaransonera (på) ngtsedan 1918Subst.:vbid1-293113ransonerande, ransonering