Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
rans·on·er·ar1fördela i bestämda portioner
vanligen om myndighet
samh.utstr.under andra världskriget ransonerades saltetmatportionerna ransonerades för att räcka hela veckanransonera ngtsedan 19232minska tilldelningen av
ngt, för att få ner förbrukningen; vanligen om myndighet e.d.
samh.utstr.ransonera oljan○äv. med avs. på annan (abstrakt) företeelseminska omfattningen av
ngt
på äldre dar har han börjat ransonera (på) promenadernaransonera (på) ngtsedan 1918Subst.:vbid1-293113ransonerande,
ransonering