Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~er
rand|stat·en●stat som är belägen i utkanten av större område
vanligen en världsdel; vanligen med antydan om utanförskap äv. på annat sätt (ekonomiskt, politiskt etc.)
samh.EU-förespråkarna talade om risken för att ett Sverige utanför EU skulle degraderas till en randstatsedan 1923