Svensk ordbok 2009, webbversion

ran`dstat substantiv ~en ~er rand|­stat·en●stat som är belägen i ut­kanten av större om­råde vanligen en världs­del; vanligen med an­tydan om utanförskap äv. på annat sätt (ekonomiskt, politiskt etc.) samh.EU-förespråkarna talade om risken för att ett Sverige utan­för EU skulle degraderas till en randstatsedan 1923