Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
ralj·er·ar●skämta på ett ironiskt och respektlöst sätt
komm.han raljerade gärna med heliga tingstatsministern raljerade över de borgerliga partiernas splittringraljera (med/om/över ngn/ngt/SATS)sedan 1678av fra. railler med samma betydelse; urspr. av folkligt lat. ragula´re ’prata’
Subst.:vbid1-292778raljerande;
raljans,
vbid3-292778raljeri