Svensk ordbok 2009, webbversion

räd äv. raidraid [rä´d] substantiv ~en ~er räd·en, raid·en●snabbt och över­raskande militärt an­fall mil.bombräden nattlig rädpartisanerna gjorde upp­repade räder mot ockupations­maktens baseren räd (mot ngn/ngt)sedan 1889av eng. raid med samma betydelse; besl. med rida