Svensk ordbok 2009, webbversion
[räg´tajm]
substantiv,
ingen böjning, n-genus
rag|time●typ av amerikansk, starkt synkoperad (piano)musik som har haft ett visst inflytande på jazzens utveckling
musikragtimebandragtimepianistsedan 1925av eng. ragtime ’splittrad rytm; ragtime’
Ragtime.Titel (äv. svensk titel) på roman av E.L. Doctorow om bl.a. en ragtimepianist (1975); romanens komposition är trol. inspirerad av ragtimemusiken