Svensk ordbok 2009, webbversion
adjektiv ~t
ragg·ig●som har (hår som liknar) ragg
admin.zool.magra, raggiga hundarbjörnens raggiga fäll○äv. utvidgatde raggiga trädkronornasedan 1430–50 (i formen ragotter) SOU; 1788 i formen raggigKonung Alexandertill ragg