Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
ragg·ar●göra närmande till (okänd person) för att knyta sexuell kontakt
särsk. på danstillställning el. i samband med bilåkning
vard.komm.killarna skulle gå på diskotek och ragga brudar○äv. bildligt(försöka) få tag i
ragga sponsorerragga (ngn/ngt)sedan mitten av 1950-taletåkarslang ragga ’köra ett lass (ofta lump)’; besl. med ragg
Subst.:vbid1-292536raggande,
vbid2-292536raggning