Svensk ordbok 2009, webbversion
raff´el
substantiv rafflet
raffl·et●rafflande upplevelse eller tilldragelse
vard.psykol.det är bäddat för raffel i morgondagens finalsedan 1929till sv. dial. raffla ’sticka; riva; skrapa’; trol. av ty., lågty. raffeln med samma betydelse; av ljudmålande urspr.