Svensk ordbok 2009, webbversion

raff´el substantiv rafflet raffl·et●rafflande upp­levelse eller till­dragelse vard.psykol.det är bäddat för raffel i morgon­dagens finalsedan 1929till sv. dial. raffla ’sticka; riva; skrapa’; trol. av ty., lågty. raffeln med samma betydelse; av ljud­målande urspr.