Svensk ordbok 2009, webbversion

1rack substantiv ~en ~ar rack·en●an­ordning för fast­hållning av rå eller gaffel in­till mast sjö.racktaljasedan ca 1350Konung Magnus Erikssons Stadslagfornsv. rakke; trol. samma ord som 1racka
2rack substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en rack·et●hylla för musik­anläggning eller annan elektronisk ut­rustning radiotekn.serverrackstereoracksedan 1983trol. samma ord som sv. dial. rack ’ställning på släde’, eng. rack ’hylla; foder­häck’; besl. med 1rack