Svensk ordbok 2009, webbversion
substantiv ~en ~ar
rack·en●anordning för fasthållning av rå eller gaffel intill mast
sjö.racktaljasedan ca 1350Konung Magnus Erikssons Stadslagfornsv. rakke; trol. samma ord som 1racka
substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en
rack·et●hylla för musikanläggning eller annan elektronisk utrustning
radiotekn.serverrackstereoracksedan 1983trol. samma ord som sv. dial. rack ’ställning på släde’, eng. rack ’hylla; foderhäck’; besl. med 1rack