Svensk ordbok 2009, webbversion

på`tala verb ~de ~t på|­tal·ar●fram­hålla i klandrande syfte komm.skydds­ombudet påtalade en del brister i arbets­miljönpåtala ngt/SATS (för ngn)sedan 1581Subst.:vbid1-291070påtalande Verbet påtala bör bara användas i samband med kritik: revisorn påtalade vissa brister i bokföringen. En neutral användning ’påpeka’ förekommer också men är mindre lämplig.