Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
pål·ar●ibl. med partikelnupp
förse med pålar
vanligen i samband med byggandet av (hus)grund på löst underlag
byggn.tekn.påla grundenpåla upp tunnelbananpåla (upp) ngtsedan 1320–50En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdingafornsv. pala; till påle
Subst.:vbid1-290561pålande,
vbid2-290561pålning