Svensk ordbok 2009, webbversion
på
`
byggnad
substantiv
~en ~er
på|bygg·nad·en
●
ngt som har byggts till
ovanpå ngt annat
af.
byggn.tekn.
tornet hade fått en extra påbyggnad
○
äv. bildligt
påbyggnadskurs
en påbyggnad (av/på/till ngt)
sedan ca 1690