Svensk ordbok 2009, webbversion

pärt`a substantiv ~n pärtor pärt·an●torr, späntad (furu)sticka förr vanligen anv. som lys­sticka, men äv. i korgar och som takbeläggning matrl.pärtblosspärtkorgsedan 1554av fi. päre, plur. päreitä med samma betydelse