Svensk ordbok 2009, webbversion

pärm substantiv ~en ~ar pärm·en●styvt om­slag i an­slutning till fram­sidan och bak­sidan av in­bunden bok bok.hårda pärmarmjuka pärmarboken hade vita pärmar med vackert tryck i guld och svarthon skrev sitt namn på in­sidan av pärmen○äv. om bokliknande an­ordning med fäst­anordning för in­sättning av lösa, vanligen hålförsedda pappersamla an­teckningarna i en pärmfrån pärm till pärmfrån den första sidan till den sista​ han har läst Bibeln från pärm till pärm sedan 1741till fornsv. pärman ’pergament’; av lågty. perment, samma ord som pergament