Svensk ordbok 2009, webbversion
adjektiv,
neutr. ~
●sur och förnärmad
ngt vard.admin.psykol.JFRcohyponymstött
han var putt på henne för att hon inte hade ringtputt (på ngn) (för/över ngt/att+V/SATS)sedan 1944sv. dial. putten, putt; ev. urspr. ljudmålande
substantiv ~en ~ar
putt·en●lätt golfslag som får bollen att rulla på marken
från ngn punkt på greenen fram mot hålet
sport.han behövde tre puttar på sjunde hålet○äv. allmännarelätt knuff eller slag
sedan 1928av eng. putt med samma betydelse; besl. med eng. put ’sätta; lägga; stöta’