Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
put·ar●ibl. med partikelnut, utan större betydelseskillnad
vara rund och utskjutande
Nollhennes mage började puta ut i fjärde månaden○äv. (om person)göra (ngt) utskjutande
puta med magenputa med munnenputa (ut), puta (med ngt)sedan 1911av samma urspr. som 2puta
Subst.:vbid1-289893putande,
vbid2-289893putning
substantiv ~n putor
put·an●(stor mjuk) kudde eller dyna
heminr.putvarsedan 1565grundbet. ’ngt svällande’; besl. med sv. dial. put ’mjuk svulst’; jfr potta