Svensk ordbok 2009, webbversion
verb ~de ~t
pussl·ar●lägga pussel
af.spel.hon hade ett särskilt bord där hon kunde pussla○äv. ngt utvidgatvanligen med partikelnihop
ge rätt form genom att passa (ihop)
bitar av ngt
de försökte pussla ihop lerskärvor från utgrävningarna○äv. bildligtpussla med dagistiderpussla (med ngt), pussla (ihop ngt)sedan 1930Subst.:vbid1-289870pusslande;
pussel