Svensk ordbok 2009, webbversion

pusha [po∫`aljust sj-ljud] verb ~de ~t push·ar1ofta med partikelnpå, utan större betydelse­skillnad stödja och upp­muntra komm.hennes föräldrar har all­tid pushat henne, sär­skilt när hon har haft mot­gångaralla i laget pushar (på) var­andrapusha (på) ngnsedan åtm. 1990efter eng. push med samma betydelse 2skapa intresse och göra reklam för ngt komm.hon älskar klassisk musik och pushar gärna för mindre kända kompositörerpusha för ngt/SATSsedan 1980Subst.:vbid1-876287pushande, vbid2-876287pushning