Svensk ordbok 2009, webbversion
purr`a
verb ~de ~t
purr·ar●väcka
vard.; särsk. sjö.komm.sjö.purra manskapetlägerledaren purrade dem redan vid sextidenpurra ngnsedan 1771av lågty. purren, nederl. porren med samma betydelse, urspr. ’(att) sticka’
Subst.:vbid1-289837purrande,
vbid2-289837purrning