Svensk ordbok 2009, webbversion
adjektiv purket purkna
purkn·are●(lätt) trumpen och missnöjd
ofta på grund av ngt som upplevs som en oförrätt
vard.admin.psykol.hon blev purken när han föreslog att hon skulle börja jogga för att bättra på figurenpurken (på ngn) (för/över ngt/att+V/SATS)sedan 1843sv. dial. purken, besl. med purka ’vara vresig och tvär’